Ut ur bubblan in i dimman

Jag går upp för alla trappor, längst upp till våningen där jag ser duvorna som håller till på det turkosa taket utanför fönstret. Stökigt ibland, tomma vinglas, kaffekoppar, dammråttor, gammal spik, sladdar, instrument. Men det andas där inne. Jag andas. Spelar på alla instrument. Skriver, tänker. Kommer fram till saker. Kommer hem uppfylld. Om ett tag ska jag ut ur den bubblan och in i dimman med allt vad ett skivsläpp innebär. Promotion är ju inte riktigt lika rofyllt som komposition. Men ett tag till är jag här.
Och om en vecka, för första gången på länge ska jag titta ut ur bubblan och spela min musik live igen. En hel del från tidigare skivor men också några covers på några av mina favoriter och några av de nya låtarna får se dagens ljus. Det ska bli så sjukt kul! Oscar är med också och han är ju grym, så det känns bra.
Men också lite nervöst, förstås. För att det var längesen...
Ut ur bubblan, vi ses i dimman.