Tänker på Paris. Tänker på världen, Sverige, Trollhättan och Damaskus. På väg till jobbet, känns tungt idag. Känns som att hopplösheten tar över. Samtidigt är jag är tacksam att jag får jobba på en plats som på sitt sätt försöker göra skillnad. Känns bra att det är just dit jag är på väg. Trots allt som händer gör det att jag ändå har hopp. Och alla människor som jobbar där med mig och alla människor som går där som flytt ifrån kriget. Deras hopp och mod. Och de som inte flytt från ett krig men har förmågan att se dem som gjort just det och hjälper så gott de kan. Alla människors fina tankar jag ser i mina flöden. Och att jag fått möjlighet att få två kloka barn som jag kan berätta mina tankar för, som kan se min goda gärning och göra goda gärningar i sin tur och visa andra det fina med att göra gott och inspirera andra. Det goda kommer vinna. Jag vet det. Men idag är en sorgens dag. Mina tankar är i Paris.
Jag har ju varit i låtskrivarbubblan rätt länge nu. Det går lite långsamt för livet är ju med på vägen. Men fyra låtar har vi påbörjat inspelningen på. Känns grymt. Jag är i studion vid Järntorget sen ett år tillbaka. Där skriver jag annat än jag tidigare gjort. Mörkare men också friare. Närmre och närmre kärnan i vad som är mitt musikaliska jag känns det som.
Jag går upp för alla trappor, längst upp till våningen där jag ser duvorna som håller till på det turkosa taket utanför fönstret. Stökigt ibland, tomma vinglas, kaffekoppar, dammråttor, gammal spik, sladdar, instrument. Men det andas där inne. Jag andas. Spelar på alla instrument. Skriver, tänker. Kommer fram till saker. Kommer hem uppfylld. Om ett tag ska jag ut ur den bubblan och in i dimman med allt vad ett skivsläpp innebär. Promotion är ju inte riktigt lika rofyllt som komposition. Men ett tag till är jag här.
Och om en vecka, för första gången på länge ska jag titta ut ur bubblan och spela min musik live igen. En hel del från tidigare skivor men också några covers på några av mina favoriter och några av de nya låtarna får se dagens ljus. Det ska bli så sjukt kul! Oscar är med också och han är ju grym, så det känns bra.
Men också lite nervöst, förstås. För att det var längesen...
En prins gifter sig, en rockstjärna bryter benet, en fin skådespelare och komiker dör, popcorn sprider sig över min tidigare hemstad där de målat gatan rosa och mp har kongress. Och jag... Jag går på fest på Konstnärshuset, sjunger för min bror och min svägerska, spelar med en gammal vän och dansar med en annan, träffar nya bekanta o gamla. Ser dem dansa. Samma moves nu som för 17 år sedan och jag känner hur hjärtat slår ett extra slag. Han fyller 35 år nu, lillebror. Alla vi ser kanske lite tröttare ut än då men vi dansar och skrattar, sjunger, spelar, tecknar, äter godis o dricker konjak, kastar ballonger och leker som barn när vi har barnvakt till våra egna. Pratar mycket. Fryser tiden. Och att sen få vandra hem genom Stockholm den ljumma sommarnatten ackompanjerad av fågelsång. Det var längesen jag gjorde det sist. Och för en stund sen kom jag hit o kunde stryka min hand över barnens små pannor o höra hur de andas. Och livet rullar på därute. I Göteborg är min man och mellanlandar mellan spelningar, katterna spinner nog, imorgon är det städdag i föreningen som jag missar, i Stockholm är det flera tusen människor som dansar på Gärdet, minst en familj firar bröllop och minst en familj har sorg. Och rockstjärnan kanske sitter på ett plan med benet i gips och tycker giget gick rätt bra ändå. Och jag.. Ska sova nu och drömma om livet och fågelsången och sommarnatten.
Och plötsligt blir allt stilla. En dag som den här. I början av maj när regnet faller. Ska styra upp allt idag är tanken. Kontorsarbete som samlats på hög och ska sorteras ut, redas ut, planeras. Jag gör allt jag ska men hinner stanna upp en stund och tänka också. En stund mitt i livet. Tänker på att jag befinner mig just där och tänker på hur förgängligt allt är. Mina barn, min man, mina katter, min musik, mitt jobb. Lycka.
Hur kommer det sig att man låter sig bli stressad? Imorgon kanske jag får reda på att jag har cancer eller så blir jag påkörd av en bil eller förlorar någon jag älskar. Tänker mycket på det också. Tänk om, tänk om, tänk om och så blir jag stressad för det.
Så jag andas. Går ut i skogen. Springer. Sjunger bara för att sjunga och inser vad lycka är. Just precis här, mitt i sömnbrist och deklarationstider. Mitt i livet och musiken och regnet som faller på syrenknopparna och vitsipporna och ger leriga stövlar och blöta kläder och förkylningar. Ibland är det bra att ha en dag som den här. Med majregn och tankar som får sväva fritt och leda till något bra.
Vissa dagar behöver jag bara gå upp (alldeles för tidigt) med Vega som vaknar i ottan, knyta på springskorna o tävla med Gideon som kör springcykeln till förskolan, gå till blomsteraffären och köpa pelargoner och prata med papegojan, stanna och lukta på alla vårblommor längs vägen, byta några ord med min morbror som jag möter på gatan, gå förbi Röda Korset & prata med tanterna som försöker sälja in både det ena o det andra, köpa frallor vid Sunes o ta med hem till Johan & en kopp kaffe för att känna att livet är bra fint ändå!
Today I´ll share a video with the great French/Finnish band The Dø, that I discovered when me and my band were the supporting act for them when they played in Gothenburg!
For a while my focus has been just to listen to other artists. A period of time just to get inspired is important sometimes I think:-) Anyhow I have been getting inspiration from watching videos of all kinds. I´ve been looking at artists and bands that I already know of and also them that are new to me. So for a week I will share a couple of the best ones with you! Let´s start out with the excellent Frida Hyvönen!
I hoped it would be spring by now, but I should of course know better. Winter came back. Nice with the snow and all but it´s sooo could. Luckily I sing! And write. And that’s what keeps me warm. I do new experiments with my voice now; for the next album and for new projects. I´ve written some songs and I´ve decided more or less how I am going to make this album. I love when the pieces fall in to place. I have also some people that I really want to work with in this new album. And as for the musicians I already have my dream team, but I think there will be additional two or three or thirty musicians on the recording:). Other things that keep me warm is the thought of Patti Smith coming to Gothenburg this summer and Fleetwood Mac to Stockholm in the fall! You will find me there!
Do you know the feeling when you´ve been down for a while, everything seems to work against you and you don´t seem to find a way out of it? Then sometimes suddenly something, say music will get you back on your feet.
That´s what it did to me when I dropped my pattern of fulfilling others expectations in me and decided to make my own music.
I thought that people may think whatever they want about my music but for me, it canonly get better and so I made up my mind that I should build up my confidence and don´t let anyone break it down.
When spring and summer arrives I always smell the flowers as much as I can so that I can keep the smell and feeling inside of me through the winter and until next spring. Now I try to do the same with every positive feeling, just catch it when it comes and hope that it keeps the darkness out of sight.
When I sometimes fall, I go out just wandering around, walking the streets in my hometown and maybe talk to a sister of mine to make me feel better. Then again and again I come to the conclusion that music is what makes my world go around, helps me breath and walk tall. So I´ll stay in my world of music and joy and this will be my last goodbye to my old bullies and bad confidence!
I wrote this to remind my self the importance of my albums and my music and yes, to remind the rest of the world! But wait.. you don´t need to be reminded because you read this, so you already know..:)
***Those of you who have listened to my album Again and again knows that the marked words in this text are the names of the songs in the album and those of you who haven´t heard it- now you know:):):) See you!
And so I forgot again. That I have a blog I mean. Well, better late than never- I´m writing!
I´m not just writing my blog, I also write new music! After a long time, I got back in to my studio yesterday, to sing and to meet a student of mine and to write. I just love being in the studio! It´s such calm there to think and to write and there are also people there to get inspired by. Inspiration is so important! People are important. And sometimes when you feel lost yourself you can find inspiration in other people.
So here´s a couple of them:
My grandma! She turns 86 today and is one of the coolest people I´ve met. She is still creative and writes poems and sings and bakes the best cakes ever!
Olof Palme! I saw a very good documentary about him this Christmas and I liked him before but this made me like him even more. A really good politician! I wish we had someone like him in Sweden today.
Patti Smith! Always. So creative and a great musician!
People! Who do what they want to do and believes in themselves.
People! Who do good things for others!
ME! Well not always. Sometimes I´m so tired of myself and I think that I´m the worst ever but at times I´m pretty proud. I keep on writing music, believing in love and what is right and in always doing what I want to do even though I may not make a lot of money. I´m rich anyway.
You! For supporting me by reading this blog:-)
Here´s one of the best Swedish pop songs ever according to me! Listen to the words yourself and after that let your heart decide and do what you want to do!
